Kamrater Mobbar Inte Kamrater
Jag är kanske lite onödigt petig med orden här och "klasskamraters" betydelse är ju mera av att man tillhör samma klass än att man faktiskt är kamrater men jag önskar att det fanns ett bättre ord. Vänner och kamrater klingar så falskt när ett barn misshandlas, mobbas, utnyttjas eller förödmjukas på olika sätt av andra barn som tillhör samma klass, skola eller gäng. Kanske är det bara det gamla mobboffret i mig som reagerar.
Det var inte tamejfan inte Rödeby-grabbens kamrater som kom hem till hans hus och jävlades med hela familjen, inte en enda av dom var kamrat i ordets bemärkelse. De var "moppegänget", en hög med småbarn utan vettiga föräldrar och även om vissa av dom kanske gick i samma klass så var ingen av dom en vän.
Vänner lurar inte sina vänner i en fälla och slår halvt ihjäl dom. Kamrater mobbar inte varandra. Sen är det klart att även bland vänner inträffar att man plötsligt blir ovänner givetvis men ni förstår nog vad jag menar. Låt vän eller kamrat vara positivt laddade ord för människor som tycker om varandra och vårdar varandra, inte ett slaskord menande människor vars vantrivsel och intolerans i en ofrivillig grupp lett till utagerad fientlighet.
Kommunikation är mycket viktigare än många inser. När man nonchalerar språket så uppstår fler missförstånd och därigenom fler konflikter och/eller ineffektivitet.
När man urholkar ord i språket så blir det svårare att förstå vad man menar och skadar därför kommunikationen.
Föga överraskande (eftersom jag är språkfascist) så tycker jag alltså INTE att du är petig :) Du angriper ju utarmningen av språket och inte detaljer som egentligen inte spelar någon roll.
JAG har till exempel väldigt svårt för det skrivna "mej" och "sej". Det senare är för mig en fisk. Istället förderar jag "mig" och "sig". Jag har inte starka argument för att bevara den äldre formen, utan ser det som något som kommer att fasas ut eftersom det inte egentligen tillför något (vad jag ser). Effekten för mig är dock som en felstavning, vilket ju är störande.
Hur som helst. Alltid kul att läsa bloggen :)
Jag tycker inte heller att du är petig, men du borde ha blivit van vid tidningarnas rubrikval vid det här laget. :) Om man får se någons trosor på TV är det en "sexchock", om "Daniel har lämnat Victoria" har han i själva verket åkt på affärsresa till USA en vecka, och naturligtvis säljer tidningen bättre om folk som ser rubriken undrar: "Vänner? På vilket vis var de vänner om de mobbade henne? Jag måste köpa tidningen och se efter!"
Torbjörn: Jo, just det du säger stör jag mig på också, sej det överlåter vi till helt klart till Findus eller Frionor att sälja :) Jag är som du vet inte lika mycket språkfascist som du men det får finnas gränser för vad man ändrar och blandar in. Vi kanske skulle anamma norskans stavning som man ju faktiskt får betrakta som enklare och mer naturlig(?).
Åsa: Sant, visst väljer kvällspressen sitt språk för att maximera sensationseffekten och att vänner gör sådana saker mot varandra bidrar säkert till att öka nyfikenheten. Jag avhandlar ämnet i ett gammalt inlägg (http://sbb.blogg.se/1176919453_3__allt_som_behvs_fr_.html) där det också finns en hysteriskt rolig länk till Boayheds översättningsmatris från kvällspress till svenska :)
F.ö trevligt att ingen av er tycker jag är för petig med saken iaf även om era motivationer skiljer sig något :)
