Blue Man Group

I lördags var det så dags för en tur till Stockholm för att gå på en föreställning med Blue Man Group (BMG), ni vet de blå gubbarna som många känner igen framförallt från melodifestivalens final då de bl a framförde sitt signumnummer - Drumbone. Jag kände dock till BMG sedan tidigare och har t.o.m med dom ett par gånger tidigare här på bloggen. Har länge haft lösa planer på att åka till Berlin eller Amsterdam där showen gått tidigare men nu kom de ju hit istället - perfa!


Göta Lejon på Götgatan alldeles bredvid Medborgarplatsen. BMG kommer att ge ett femtiotal föreställningar fram till slutet av oktober som det ser ut nu. Jag sneakade förstås till mig lite Lejonet & Björnen-glass på vägen...mmmm!

De första 5 radernas åskådare får regnponcho :) Det skvätter en del om saker de gör...

Foto- och filmförbud var det in absurdum... de här 19s var allt jag fick av Drumbone innan vakten kom från ingenstans (jag kollade såklart innan, trodde jag) och avbröt. Suck... så tramsigt! Får se hur länge clippet överlever på Youtube, öppnade nytt konto ifall de skulle få för sig att stänga hela kontot. Skivbolag och andra skiter verkligen på sina kunder...

... men det gjorde inte BMG-gubbarna själva, en av dom kom ut och träffade fansen efteråt. Respekt!

Showen då? Jodå, klart godkänd! Ingen religiös upplevelse och humorn i första delen låg på en lite för enkel/låg nivå för mig, lite tramsigt men det tog sig. De leker såklart mycket med effekter av olika slag och de är mycket ute i publiken under föreställningen. Publiken engageras också på olika sätt så ett tips om du inte vill hamna uppe på scenen är att inte sitta långt ut på en kant... jag klarade mig med nöd och näppe! :)

Musiken, ljudet/ljuset/effekterna var iaf det som gjorde kvällen för mig, mycket snyggt både visuellt och musikmässigt. De framförde flera av de låtar/nummer som jag sett på nätet plus en del som var nytt för mig men mycket najs! Lite K.L.F - Last Train to Transcentral smög sig in i finalen också, nästan så man ville dansa! Väl värt pengarna! 3 stora bacontärningar av 5 möjliga :) Passa på att se dom!


Efter föreställningen så smög jag iväg till favvo-grekrestaurangen Kamarina på Gotlandsgatan. Utanför i lekparken finns de här kuliga leksakerna/konstverken som är upplysta i mörkret. Fina i sin enkelhet tycker jag.

En trevlig afton in alles!

Robyn

Litet musiktips. Robyn kommer att släppa inte mindre än 3(!) plattor i år och i princip alla spår från den första plattan har redan läckt ut på stora stygga Internet. Varför vänta tänkte jag och lyssnade på som en god pirat :) Måste bara rekommendera er vänner att göra samma sak. Jag är helt såld, sjukt najsa tracks som barn av idag skulle säga hehe :D



Dancing on My Own är min klara favorit av de 4 jag hört. Bra låt och en text som nog de flesta kan känna sig berörda av om ni lyssnar på den. Den rörde iaf mig rätt ordentligt där ett tag.

None of Dem kommer nog bli en plåga på klubbgolven i sommar, vilket tight och uppkäftigt sound. Kan bara föreställa mig remixarna av den... kommer vara så tunga att golvet kollapsar :)

Lyssna också på Fembots och Dancehall Queen.

Hon blir bara bättre den här tjejen. Så ung och redan så skrämmande talang.

Det här kommer bli ett bra år till ett soundtrack av Robyn.



Something Must Be Wrong With Your Vocal Technique...

...when the 12" mic goes out for a wee.

Det här inlägget är en respons på flyg- och musikbloggkollegan Lae:s inlägg om Humpe Humpe - Yama-ha, en tokrolig låt som nog passerade de flesta på 80-talet men vissa nerdar som jag och Lae minns :) Lite roligt också att dagen innan hade en annan vän facebookat en annan lite speciell låt från den eran, R.A.H Band - Clouds Across the Moon. Kul att man inte var den enda som uppskattade de lite udda låtarna. Någon som hört Stan Ridgways låt Camouflage? :)

Nåja, responsen här nu handlar om två låtar som jag nämnde för Lae men han inte hade hört talas om och utmanade mig på ett inlägg om.


Först ut är Morris Minor & the Majors låt Stutter Rap (no sleep 'til bedtime) som också fick låna ut lite av texten till rubriken på inlägget :) En tokrolig rapparodi på Beastie Boys om en kille som drömmer om att bli rappare men han har ett litet problem på vägen, sin stamning. Låten kom 1988 och som stolt ägare till vinylsingeln vill jag också påpeka att B-sidan är nästan ännu roligare, "Another Boring B-side" och jag vågar mig på att länka till nedladdning av den. Morris Minor & the Majors bestod av komikern Tony Hawks, Paul Boross och Phil Judge. Gruppen blev en "one hit wonder" och är sedan länge upplöst.

Den andra låten jag kastade på Lae var The Matterhorn Project:s låt Muh! från 1985. Den spelades även lite 2007 som nysläppt remix. Spotify.

Ljudet i videon är ur synk men jag hittade ingen bättre. Videon i sig är ju lätt... erotisk :) Teckningsstilen tycker jag påminner en del om samtida Scotch. The Matterhorn Project (Stella & PJ Wassermann) är också mer eller mindre en one hit wonder, åtminstone utanför Schweiz även om gruppen finns kvar i någon slags vilande form. Låten? Ja, den talar för sig själv... tokroligt värre :)

Ni sitter säkert på fler tokroliga eller annorlunda klassiker där ute, som dessa eller kanske Trio:s - Da Da Da. Släng in minnena i en kommentar! :)

Linköping Vinterljus Ljusshow

Under några dagar så anordnas i Linköping nu en ljusshow på borggården mot en av slottets väggar. Eftersom jag sett liknande, mycket imponerande, shower på Youtube så stack jag dit för en upplevelse.


Showen körs var 20:e minut och är nästan precis 10 min lång. Såhär såg det ut i pausen före den började. Siffrorna i högerkanten är tiden till nästa föreställning. Jag hade med mig min nya Nikon D90 och ett stativ, dock så hann jag inte rigga det färdigt före det började och därför är bilden sned... :(

Eftersom D90 kan filma och det inte alltid är så enkelt att fånga den här typen av event i stillbilder så beslöt jag mig för att prova videofunktionen. Lite tankande och så finns resultatet nu på Duröret. :)



Youtube tillåter egentligen bara 10min videosnuttar men den här slank ändå igenom med sina 10:30 \o/. Showen körs bara till och med imorgon och bara mellan 18-22 så om du vill se den live, skynda skynda! Jag tyckte det var rätt coolt även om jag sett bättre på tuben, som det nedan. Kul att stan gör nåt sånthär, mer av den varan tack! Det var inte bara ljus som märks utan även ljudeffekter där man verkligen nyttjade stereoeffekten över den stora ytan och bra ljudkvalitet var det också, mycket trevligt sammantaget.


Den här rockar totalt! Låten är rätt bra också :)


Göta Kanal 2

Inte filmen då, den bojkottar jag :) Men väl Linköpings Studentspex 30-årsjubileumsspex som jag nämnde i mitt inlägg om Holgerspexet nedan. I lördags kväll var det så dags då!



Endast tre föreställningar gavs och eftersom jag helst vill gå på en helg så fick det också bli den sista föreställningen, finalen. Jag tog P under armen och vi stack dit med en mellanlandning för bunkring av födoämnen på Steve's Coffee. Kycklingspett med klyftpotatis är oftast en höjdare där och denna gången var de riktigt på topp, mums :)

Jubelspexet innehöll det mesta som man förväntat sig och lite till, speciellt som man tagit med skådisar och rollfigurer från en hel del av årens spexproduktioner. Jag antar att sätta upp två spex på ett år är på gränsen till vad man klarar av med hedern i behåll men detta var riktigt bra! Orkestern verkade dock inte helt influgen på sin bit men det gjorde inte så mycket. Skådisarna var överlag bra och några riktigt vassa. Dekoren var sinn- och detaljrik och man bytte dekor med öppen kuliss flera gånger men man hade aldrig någon bakgrund (fond?).

Storyn var trevlig men haltade en aning i första akten, det var mest skådisarnas insatser som räddade den men akt två lyfte lite mer. Endast en kvinnorollfigur och den obligatoriska förälskelsen med förvecklingar kom både sent och med en rätt underlig twist (Fredrika Bremer blir kär men svänger sedan till manshat i en rätt i en tunn genomhastad vändning). Publiken var rätt bra (mest "proffs" där), omstarterna hyfsade men man hade inte repat så många, det märktes men det hanterade de bra med improvisation. Hög kvalitet men ingen bestående känsla av att ha sett något alldeles fantastiskt men helt klart ändå det bästa spex jag sett på länge! 3 timmar mycket god underhållning in alles!

Nu ser vi fram emot vårens ordinarie spex i februari. Titel okänd förutom för den som knäckt den sedvanliga rebusen på www.studentspex.se :)

Mot Kanten av Atlanten

Eller En Kontinental Drift. Kärt spex har alltid många namn :) Förra helgen (ja, jag har inte haft lust att blogga på ett tag) så var jag för första gången och såg det så kallade Holgerspexet. Holgerspexet är hälsouniversitets studentspex som ges en gång om året, precis som det andra spexet (LIU:s). F.ö kan nämnas att det andra spexet fyller 30 år i år och därför ges ett jubileumsspex med bara 3 föreställningar i slutet av denna månad. Jag har förstås biljetter :)



Men Holgerspexet då. Eftersom det var första gången jag såg det så visste jag inte vad jag skulle förvänta mig och jag hade nog fördomar om att det inte skulle vara lika bra som det andra spexet. Det blev både bekräftat men också satt på rejäl skam. Upplägget är detsamma som det andra spexet, killar spelar i huvudsak tjejroller och tvärtom, ordvitsar, allitterationer, publikinteraktion med omstart, baklänges, buuuh och vadhelst man kunde komma på att ge skådisarna göra. Dock ingen snapsvisa. Medan jag tycker att LIU-spexet stelnat lite i formarna de senaste åren och skådisarna nästan lipat illa åt att behöva göra omstarter så var det mycket bättre drag i det här, riktigt skojigt.

Holgerspexet använde också både en kör och dansare, något jag inte sett i LIU-spexet. Tyvärr så tyckte jag att man överanvände dansarna då de var med under samtliga sångnummer och poängen med det var inte riktigt uppenbar för mig, det kändes lite som "kolla vi har dansare". Första akten saknade tempo och var allmänt splittrad medan andra akten blev riktigt bra. Jag saknade "Ett spex ska byggas av glädje" som avslutning men det är ju det andra spexets signatur men vid det här laget sitter i ödlehjärnan att sjunga det efter ett spex :)  Hursomhelst, jag kommer helt klart att se Holgerspex även i framtiden. Rekommenderas!

Madonna - Sticky & Sweet

Så var det då dags att kolla på Madonna - Sticky & Sweet tour på Nya (nåja...) Ullevi i Göteborg. Aviserad start 20:00 med insläpp från 17:30. Jag drog från Linkeboda vid 15-tiden och tänkte att det vore ju ett mirakel om hon stod på scen 20 prick. Högst osannolikt. Så...


....först ett besök i Paradiset efter den långa bilresan ner :)

Paradiset på jorden heter i det är fallet Lejonet & Björnen. Inga konstigheter - bara glass!

Nya Ullevi är en stoooor arena, den största i Norden enligt Wikipedia. 43 000 åskådare är kapaciteten. Var framme vid 19:30 efter viss cirkus med att hitta parkering.

Jag hade biljett till "Planen" som förstås är gräsplanen övertäckt med stora träskivor för att skona gräset.

Diverse serveringar fanns i bakkant på planen, pizzaslice, hamburgare och lite annat.

Om-nom-nom-nom-nom :) (fattar inte referensen? Kolla här, här, eller här)

Strålande väder var det, man kunde inte önskat bättre! Varm och mysig sommarkväll med lagom fläktande vind. Folk stortrivdes.

Till en början rätt avslappnat på planen och de flesta satt i små grupper man allteftersom tiden gick så blev det som alltid tightare och tightare och folk valde att ställa sig upp. Själv valde jag att inte stå alltför nära scenen eftersom jag blivit klämd en gång och det var inte så angenämt.

Scenen. Rätt b0ring då om man jämför med det lilla garagebandet som spelade här för en vecka sen... "Madonnas DJ"  Paul Oakenfold agerade förband och levererade en del rätt sköna mixar av olika artisters låtar.

RvP med vänner anlände och jag slöt upp med dom en stund. Notera "music plugs" som jag köpte också, tar bort den skadliga volymen men sabbar inte musiken... köpte ett par själv och visst var det bättre än skumproppar.

I am your burger man... :) (vilken grupp? Internets finaste virtuella brödrostar står på spel igen).

Test av skärmarna. Längst till vänster 2 koncentriska semitransparenta cylindrar av nån slags tråd/rep som bilder projicerades på (av?). Madonna var senare under showen inne i den och man såg då henne genom olika bilder, rätt cool.

Nåallt för att man får finna sig att vara nära folk på en konsert men jag hamnade bredvid ett tjejgäng där en av dom inte hade nån som helst koll på sig själv eller omgivningen och stod och lutade sin hela vikt mot mig fastän det inte var trångt alls... Hade hon bara varit snygg hade jag kanske funnit mig i det :D Blir ju inte så trevligt när man får säga till folk men jag tyckte det var way out of line med hennes bak i mitt skrev :) Tjejen på bilden har dock inget med det att göra.


Här borta är vi!!!

Någon måste ju göra jobbet att provocera de på läktarna till en shouting match eller vågen... :)

Även om jag inte stod mer än kanske 25-30m från scenen så var det bäst att titta på de två stora skärmarna som flankerade scenen. För många huvuden i vägen för att se obehindrat rakt fram så jag alternerade lite eftersom skärmarna såklart missade helheten.

Så var det då äntligen dags, Madonna äntrade scenen några minuter före 22!

Jag hade ju läst lite om konserten före, att den upplevdes som ojämn och så men det störde inte mig så mycket. Tyckte det var trevlig show mest hela tiden och jag uppskattade flirtarna med folkmusik och sticken med musik av Michael Jackson, Eurythmics m.fl.

Allt var väldigt "picture perfect" och väloljat. Tyvärr helt utan nån vidare publikkontakt eller bjudande på sig själv från Madonnas sida. Resultatet för mig var i alla fall att jag lika gärna kunde sett det på MTV då hela poängen med live gick lite förlorad då artisten var så "frånvarande". Kan dock meddela att hennes armar förvisso är vältränade intill osexighet men inte som de såg ut på en del berömda bilder i media... :) Hon har en i mitt tycke rätt bra röst och ett väldigt "tryck" i den och visst var det ändå svårt att stå still till låtarna man känner så väl.

Ärligt talat var jag ändå så uttråkad och besviken efter 1:30 att jag begav mig bakåt och tänkte att det var ett bra ställe att både få en överblick över hela stadion och en bra taktik för att komma ut snabbt när det var slut. Slut tog det efter ~1:50 när jag stod och tuggade på en burgare. Jag tänkte det nog blir extranummer, inte då... det stod "Game Over" på skärmarna och musiken som sattes på var så hög att meddelande var tydligt, "bry er inte om att applådera för det kommer inte höras iaf". Trist skit!

Att ta sig ur Göteborg tog nästan en timme, lördagskväll och några tiotusental konsertbesökare som gjorde exodus ställde till trafiken rätt ordentligt. Hemma och somnade vid 03:30 för att sen gå upp 09:00 och brandflyga. Mer om det i nästa inlägg...

Pandemonius Videos

Lite blandade korta och längre snuttar från konserten :) Nu vill jag bara ha iMovie så jag kan bildstabilisera videorna från Ixusen lite i efterhand :) Får bli en Hackintosh för jag har inte råd att köpa the real thing :(


Underbara Lindstrom - I Feel Space, byggde upp tempo, volym och förväntningar.


Love etc. med väggen fortfarande i "utgångsläge".


Go West efter att väggen raserats och dansarna tagit en mer framträdande roll.


Jealosy med dansarna center stage sparkandes och kastandes kuberna i dramatisering av låtens tema - svartsjuka.


Che Guevara and Debussy to a disco beat... :)


Den pampiga inledningen till extranumret Suburbia.

Pet Shop Boys - Pandemonium Tour

Live@Cirkus på Djurgården, Stockholm. Jag hade kunnat missa den här konserten. Jag hade inte skrivit in den i almanackan av någon outgrundlig anledning och det vara bara tur att jag för 2v sen tänkte "borde de inte vara konsert snart igen" varpå jag kollade biljetten på kylskåpet. Jäkla tur det för det hade varit en stor förlust att missa detta!


Cirkus var fullsatt. PSB fattade piken när det såldes slut nästan direkt och la in en extra konsert i Göteborg idag.


19:30 skulle det börja men som alltid så dröjde det något och grabbarna gick på ganska precis 20:00. Innan de gjorde entré spelades bl a Lindstrom - I Feel Space som jag inte hört förut, underbar låt! Den övergick efter en stund i More Than a Dream/Heart :) Se videon ovan.


"Heart" följdes av nya singeln "Did You See Me Coming"?

Scenen var lite kul. Jag har bara sett PSB utomhus på festivaler och liknande så scenshowen har varit lite tunn. Här använde man väggen av kuber som transformerades under showen för att fylla olika funktioner. Mycket färg och video och en del showande, framförallt under Jealousy :)

Nyare låtar som Love etc., Pandemonium och Two Divided By Zero blandades med de flesta obligatoriska gamla rökarna Suburbia, Always On My Mind, Go West, Left to My Own Devices, Jealousy, Being Boring, West End Girls och It's a Sin. Spontant saknade jag personligen bara Rent och mer än de få toner av Can You Forgive Her som spelades i en mixning.

Försök till avslutning av konserten med konfettiregn :) Såklart blev det ju extranummer...!

Chris Lowe skändade en ormbunke i lobbyn och satte på skallen(?)  :) 1:40 blev det totalt med extranummer.

Sammantaget var det en mycket bra konsert. Helt fantastisk bitvis och jag gick därifrån med våt t-shirt efter allt klappande, dansande och värme och med ett vått ansikte av lyckotårar! :) Publiken var jättebra och folk stod upp och dansade långt upp på läktarna! Förutom att vi skrek oss hesa hade vi såklart röda ömmande händer resten av kvällen :) 

Ni missade något stort!
;)

Michael Jackson Död - Vem Är Förvånad?

Really?

Han var en stor stjärna men en mycket sorglig person. Han levde ett liv i rampljuset och hade framgångar som många avundades men allt till ett pris högre än någon människa skulle behöva betala. Ibland tänker jag på stjärnor och så på Louise Hoffstens ord i "Let the best man win" - "They take your life as admission, give new through television". True that.

Mediaspektaklet runt det här det närmsta året lär anta oanat motbjudande proportioner. Gamarna kommer ha en field day om varför han dog, vad han hade, vad han gjort, vems barnen egentligen är och what not. Jag är glad för vad allt hans talang har gett världen men jag är också glad över att hans långa plågofyllda resa nu äntligen är över.

Japanese Boy - 1981

Eftersom jag åker relativt lite bil nuförtiden så blir det lika lite lyssnat på radio och när jag vill hitta nåt nytt så tar jag till topplistorna och Spotify istället. Hajade till när jag såg att Sahara Hotnights släppt en cover på Aneka:s "one hit wonder"-låt från 1981 - Japansese Boy. Bara så ni 90-talister vet, det är inte er låt! ;) (eller Sahara Hotnights för den delen). Den är bara en blek kopia, totalt befriad från originalets gung... Talanglöst SH, bättre kan ni!



För mig är Japansese Boy en såndär låt som är förknippad med en särskild tid och en särskild plats. Året var som sagt 1981 och jag var på Kalvuddens internatkoloni, himmelriket för stadsbarn! :) Någon av tjejerna hade köpt vinylsingeln och den spelades nästan sönder på en redan då gammal stereo i matsalen. De övade in en dansrutin som de skulle framföra på avslutningskvällen till just den här låten. När de inte var där så smög jag mig in och satte på den och lyssnade själv, ännu flera gång på gång på gång... :D

Jean-Michel Jarre - In>Doors

Igår kväll vid 19.30 var det så äntligen dags då! För andra gången på bara 13 månader besökte JMJ Sverige och Stockholm för en inomhuskonsert. Denna gång med The World Arena Tour a.k.a. In>Doors. Han hade t.o.m tre stopp i Sverige och hade redan spelat i både Malmö och Göteborg tidigare i veckan. På Johanneshovs Isstadion var i det närmaste fullsatt (gissningsvis runt 4 000 personer), mest med folk i min generation eller något äldre, vi som var med när Jarre var ny och unik :)


Entrén var effektfull när han bit för bit gled fram ur den laserprojicerade triangeln.

JMJ körde det vanliga häxdoktorstuket när han och medmusikerna dompterade mer än 70 synthar på scenen.

Laserharpan var med förstås :) Liksom Moog Liberation, thereminen och durspelet, underbart! :)

En av mina absoluta favoritlåtar alla kategorier spelade han också... Souvenir of China :) Snudd på tårögd där ett tag.

Ljus- och lasereffekter användes flitigt förstås, vad annars, men det var inte så speciellt mycket "extra" vilket man annars kunde ha förväntat sig. Men det finns väl många andra artister som gjort "allt" det häftiga man kan göra inomhus redan. Snyggt och smakfullt men inte imponerande. Däremot hade han gjort den lite cool grej. Jag undrade vart högtalarna var nånstans, det var högt och mycket bra ljud men varifrån? Svaret fick jag nyss när jag läste på www.jeanmicheljarre.com att de var gömda bakom scenen med helt ny teknik för att det inte skulle sabba ljudkvaliteten! No more sound stacks - Tufft!

Klart effektfullt detta alltså... Något jag inte sett förut var att lasrarna också projicerade bilder mellan sina strålar. Säg att det var 10 skarpt definierade strålar och de första c:a 10 metrarna så skapades illusionen av moln eller rök som virvlade (nej, det var inte rök från rökmaskinerna för den rörde sig alldeles för snabbt och på ett sätt som inte var helt naturligt).

Efter 1:20 försökte han smita av scenen men blev inropad igen 2 gånger, första gången blev det två låtar och sista gången en låt som extranummer. Totaltid c:a 1:45. Låtvalet var trevligt för oss oldtimers då det utgjordes av idel klassiker som alla kände igen även om de till viss del remixats/hottats upp lite vilket gav en mycket trevlig - fräsch - känsla.

Inget att berätta för barnbarnen om men riktigt bra multimedial underhållning väl värd pengarna!

RSS 2.0