SonicBoomBlog

Lördagar är brandflygdagar för mig för den som inte redan sett mönstret :) Idag var det åtminstone min tur att spaka och inte bara vara spanare :) Morgonens flygning var helt händelselös utan minsta övergrillad hotdog att inspektera. Det var dock rätt turbulent på grund av termik. Efter landning så stod KLM-Fokkern på plattan och med det fina vädret i åtanke så illrade jag ut till slutet av bana 29 och sköt ett par bilder förstås.

Eftermiddagens flygning blev desto intressantare. Redan vid telefonkontakt med SOS Alarm vid 15.40 fick vi reda på att de behövde assistans vid en brand i trakten av Västra Harg. Vi la i högsta växeln (nåja) för att komma iväg och hjälpa dom hitta fram till bästa position för att kunna bekämpa branden. Som räddningsledaren uttryckte sig "vi snurrar bara runt som **** här och hittar inte någon bra väg fram till brasan" :)

Branden var på ett kalhygge men det höll på att sprida sig in i skogen också.

Här syns brandhärdarna rätt väl också.

Det blir mycket kurvande på rätt låg höjd och vi spenderade runt en halvtimme där för att sedan fortsätta den ordinarie slingan. När vi kommit bort till Valdemarsvik var det dags igen. SOS ropade och ville att vi skulle gå till Tranås! Helt andra sidan av länet mot där vi befann oss. Någon hade larmat om en skogsbrand där. Efter att vi harvat oss dit kunde vi bara konstatera att personen förmodligen bara sett vår första brand på håll... :(

Allt som allt blev det 1:30 + 2:45h spakande i måttlig turbulens, värme och stundom skogsbrandrök. Tog det knäcken på er hjälte? Nej då! När brandflygchefen L ville ut och se hur det såg ut så taggade jag på för att ta lite fler bilder :)

Första brasan mer eller mindre släckt. Röken såg nästan ut som en dimmfläck.

L styr vidare mot en annan brand som vi dock inte varit inblandade i.

Också den i princip släckt. Det hade brunnit i en kraftledningsgata, kändes allvarligt. Och dyrt. Sen passade vi på att besöka det nya privata gräsfältet vid Ekenäs en sväng.

L spanar ut över nejderna medan vi båda undrade vart fältets herre höll hus.

Efter en stunds njutning och ingen gästfri G i sikte så drog vi vidare hemåt.

Hemma på Saab igen efter c:a en timme. Det är alltför få gånger som jag får tillfälle att bara vara passagerare och kunna njuta av turen. Sista flygningen för dagen var verkligen bara njutning! Toppen! :)

Jag visste att det skulle hända nångång :) Jag klär mig mest i vad jag gillar eller tycker är lite coolt själv, inte vad som är trenden för dagen. Eller egentligen framförallt funktionellt. Men något kul verkar ha hänt - det jag bär har blivit mode! Åtminstone om vi pratar accessoarer, inte kanske kläderna just.

Pilotglasögon, gärna guldfärgade is the shit enligt den här artikeln - Ray Ban pilotbågar, guldfärgade: check! :-)

Manpurse, alltså att en kille kan ha typ handväska sägs vara mer och mer på G bland killar som vågar: check! :-)



Jag vill alltid ha med mig tre saker: plånbok med almanacka (planerare), solglasögon (känsliga ögon) och nyckelknippa. Hur gör andra killar egentligen? Har allt i fickorna? Ryggsäck? Klarar sig utan? Lägger det i tjejens handväska? ;)
Jag har länge haft väska på sommaren då man ju inte har en jacka att lägga allt i. Och så får man ju plats att ha med sig lite annat också som värktabletter, .357, kamerasladd o.s.v.

Mycket praktiskt och nu även moderiktigt. Synd bara att glimten i ögat inte syns bakom mina moderiktiga solglas ;)

Ikväll skulle Tom ut och lufta sin Cri-Cri för andra gången i svensk luft och hade vänligheten att berätta det för mig :) Jag tog mig förstås ner för att plåta underverket lite mera och få se den gå/flyga. Jag fick hjälpa till med att tanka och blanda ut soppan med lite 2-taktsolja, fästa vingarna och lite annat innan det bar av.


Rangering the Cri-Cri way :)


Motorerna startas med ett "rycksnöre". Återstart i luften är m.a.o. inte att tänka på :)


Och uttaxning. Blev inga fler vettiga bilder före efter landning igen p.g.a. kombinationen av skymning, för litet flygplan och för klen zoom.

Tillbaks i hangaren efter en kvart i luften. Toms leende gick från öra till öra. Undra på! :)

För något år sedan snubblade jag över en gammal bekant från början av 90-talet, H, som jag knappt sett sedan dess. Vi var ett löst gäng killar som höll på att utbilda oss eller var färdiga trafikflygare redan då. Jag hoppade av när jobb verkade omöjligt att få och IT kom in i mitt liv och erbjöd en annan karriär. H däremot hängde kvar och kom in i branschen och flyger nu Cessna Citation I/II/Encore och Beech 300/350 som kapten på Waltair Europe, ett framgångsrikt taxiflygbolag med bas i Norrköping/Kungsängen.

Ägare (nu delägare) ända sedan tiden då jag började lära mig flyga är den "galna" barn/flygläkaren och piloten Anders Svensson som mer eller mindre alla i branschen känner. Waltair var i många år bara ett flygplan "blå blixten" SE-EXW, en Beech BE58 Baron, men har nu vuxit till en flotta på 6 maskiner varav 4 jet och affärerna går lysande! :) Hursomhelst så bjöd H in mig på ett litet besök på Waltair "någon gång" och nu kändes som en väldigt bra tidpunkt. Dels för lite inspiration inför att jag börjar mina studier till ATPL på måndag och dels för att Waltair just tagit leverans av en fabriksny Cessna Citation 560 XLS - SE-RIL a.k.a. "Pilen". Och självklart inte minst för att träffa H som som sagt är en gammal bekant och en mycket trevlig prick :)

Först en titt på SE-KOL en Beech 300LW.

Äldre panel förstås men RVSM-godkänd och med pinfärskt monterad TCAS.

Och så hangarens regent - SE-RIL som inte varit i landet mer än en styv vecka.

Både H och jag beklagade oss nog lite över den nästa tråkigt tomma panelen. Många piloter är konservativa och sentimentala och vi var båda av den sorten. Avioniken är från Honeywell.

Dubbla FMS:er.

Passagerarna ska inte behöva klaga heller tror jag... jäklars vilka stolar...

Rätt vad det var så bestämde sig en av BAM:s mekar att det var dags för lite fönsterputsning :)

Å så lite p0rr.... :)


Ute i dagsljuset.

Eftersom H även jobbat på mätflyget tidigare så fick jag en visning av SE-KDK som är en av 2 Beechar som Luftis opererar för att mäta och kalibrera radionavigationutrusning (ILS, VOR, DME, NDB, Marker etc etc).

Kapten H utanför mätkärran.

Det kan vara trångt om saligheten ibland och att rangera flygplan är en svår konst... ibland blir det tight som här där frigången inte var många centimeter.

Vi hade så trevligt att klockan sprang från 11.00 till 14.00 innan jag var därifrån och det hade nog blivit längre om jag inte varit vrålhungrig och haft lågt blodsocker. Time flies :) Ansiktsmusklerna kände sig också lite matta efter att ha tvingat min fula nuna att storlé nästan konstant i 3h :))) Mycket kul och lärorikt nedslag i verkligheten i den bransch som jag vill sadla om till. Oj så många både asgamla och efter de inledande teoristudierna även nya frågor som jag fått svar på idag!

Tack Henrik och tack Waltair för titten! Vi ses igen!

Så äntligen kom kvällen som jag sett fram emot sedan någon gång i februari! Flygvapenmuseums visning av 851 eller på "svenska" Sud Aviation SE210 Caravelle III. Tp85, alltså transportflygplan 85, opererades av Flygvapnet fram till 1997 bl.a. för FRA:s signalspaning över Östersjön. Tp85 opererades i två exemplar, 851 och 852, båda före detta SAS-maskiner SE-DAG Sven Viking (851) och SE-DAI Alrik Viking (852). Båda maskinerna är som synes kraftigt modifierade för att rymma all elektronisk utrustning och dess antenner. 851 är tillverkad 1962 och 852 1966.

Jag har en alldeles särskild faiblesse för Caravelle, den är i min smak det vackraste trafikflygplan som byggts! Visst, 757, Concorde och diverse bizjetar är snygga men inget går upp mot denna klassiska franska skönhet! :)

Både 851 & 852 är utrustade med denna extra noskon som härör från fpl. 32 Lansen. Synd egentligen för Caravellens nos tycker jag tillhör det vackraste som någonsin konstruerats!

Man kan få för sig att någon av operatörerna åt mycket frukt av en viss sort...

Rack fyllda med diverse elektronik, dock var mycket urplockat och antingen sålt eller återanvänt på S102 Korpen (Gulfstream G IV civilt) som ersatte Tp85 som signalspanare. Avsikten är dock att återställa åtminstone en av de fem operatörsplatserna till orignalskick före flygplanet ställs ut vilket beräknas till c:a år 2010 i samband med att utbyggnaden av Flygvapenmuseum är klar.

En operatörs sittdon.

Navigatörens plats.

The Front Office :)

Ett av de så karaktäristiska diamantformade (?) fönstren.

The Show Must Go On. Egentligen F10 Ängelholms vapen men passande även här.

Avstigning bakåt. Caravelle liksom DC9 och Boeing 727 är utrustad med egen trappa längst bak under stjärten. Ett arrangemang som i stort tillhör en svunnen era.


En luftbroms inspekteras.

Trappan pumpas upp för hand efter avslutad visning.

852 bor på Arlanda och är den såvitt jag kunnat finna den enda Caravellen i världen som fortfarande motorkörs med jämna mellanrum tack vare insatser av Le Caravelle Club. Den sista luftvärdiga Caravellen (3D-KIK) kraschade på Gisenyi airport i Rwanda i augusti 2004 och således är epoken Caravelle till ända. 852 är alltså den kvarvarande Caravelle i världen som åtminstone "lever" och skulle kunna göras luftvärdig igen med hjälp av en mycket stor skopa pengar... Caravelle var ingen stor kommersiell framgång (282 byggda) och den blev snart utkonkurrerad av Douglas DC-9. Caravelles motorer är f.ö Rolls-Royce Avon som också fpl. 35 Drakens RM6 bygger på.

Jag flög med Tp85 (vet ej vilken av dom längre) medan jag låg i lumpen. Fick följa med på en flygning till Fällforsbasen (nedlagd) och sedan till Luleå och hem till Malmen igen. Jag har många fina minnen från den flygningen och mellan Fällfors och Luleå var det första gången jag fick sitta jump-seat på en större maskin och dessutom gick vi på 2000ft VFR!!! Snacka om jag betvivlade att Luleås bana skulle räcka till för att få hejd på det stora ekipage jag satt i men självklart var det inget problem men känslan var sån för en som var van med Cessna och Piper. Förmodligen har jag även åkt med Sterlings Caraveller någon gång på 70 eller 80-talet också men det var före jag var flygintresserad så jag kan bara spekulera i att det sannolikt varit så.


I den här videon finns 3D-KIK med i andra hälften, det är den som startar och gör en lågsniff över fotografen i slutet. Vacker, eller hur? :)

I fredags efter jobbet drog jag ner till hamnen för att kolla närmare på Götheborg då. 100:- senare så var man betrodd att gå ombord. Det sades att man haft ~1 000 besökare bara den dagen och jag antar man hade fler sedan under dagarna i helgen. Det blir bra pengar det för att... hmm... hålla henne flytande :) I.a.f. ekonomiskt. Lite bilder i vanlig ordning:

På väg uppför landgången.

Mycket folk var det... kön sniglade sig fram och att ta sig från där jag står upp över akterdelen och ner igen tog goda 30 minuter.


Många tampar blire... alla indränkta i tjära för att motstå vätan bättre.


Modern teknik fanns överallt. Jag tänkte emellanåt på att de borde kunnat lägga lite mera energi på att dölja det moderna lite bättre... även om det "måste" finnas där såklart.

Barnen hade kul trots väntan och köer.


"In the line of fire" :)

En skeppskatt som inte gör så många knop längre... (nästan lite smaklöst)

Hu Jintaos signatur.

Ser man på... skeppsklockan är visst gjuten i trakten :)

That's all folks! :)

Senaste trenden i media verkar vara att inrätta diverse kvalitetshöjande funktioner. Som SvD t.ex. som stolt berättar om sin nya kvalitetsredaktör som ska se till att minska antalet faktafel, stavfel och annat. Lokalbladet här har inrättat en stående kolumn där man publicerar rättelser med förklaringar och annan bakgrundsinformation. De flesta tidningar publicerar nu kontaktinformation till den som skrivit en artikel eller har "anmäl fel"-knappar i anslutning till texten.

Jag applåderar både ambitionen och genomförandet, åtminstone så länge det fungerar. Jag har flera gånger försökt kontakta journalister på tidningar för att påpeka både fakta- stav- syft- och grammatiska fel utan att få någon som helst respons. SvD är ju givetvis ljusår seriösare än många andra och hela tidningens inriktning och redaktionens ambitionsnivå avspeglas förstås i hanteringen. Jag tycker medier har ett ansvar att sköta språket då det i så många andra sammanhang förfaller, att läsa korrekt stavad text i media stjälper åtminstone inte folks sviktande stavningstalanger.

Det är ju jättebra att man vågar ta hjälp av sina läsare för att höja kvaliteten även om det också innebär en viss risk och kanske merjobb vadd gäller faktabiten då man nog inte okritiskt, precis som med tidningar :), ska acceptera det folk säger som Sanningen. Synd bara att Text-TV som lär vara Sveriges största nyhetsmedia med miljoner läsare varje dag valt att agera tvärtom och istället har minskat möjligheten att komma i kontakt med redaktionen, helt solklart med fler fel och en lägre kvalitet som följd. Dom svarar ö.h.t inte på mail och det man påpekar rättas inte, alltså läser de inte ens mailen. Illa.

Vi får väl se hur det blir med satsningarna, är det bara marknadsföringsmässigt rätt att framstå som mer seriös just nu eller har något hänt i mediebranschens attityd till kvalitet? Sen såklart så skiter jag ju på ett sätt i om Aftonblodet stavar rätt när innehållet ändå bara är dravel :)

Linköpings Flygklubb firar 75-årsjubileum i år och huvudfestligheten avhölls idag i form av ett fly-in ("öppet hus" för flygplan) och öppet för allmänheten. Ett litet men mycket trevligt flygprogram fanns även på menyn för dagen. Undertecknad var engagerad för att hålla i de simulatorflygningar som skulle säljas till allmänheten. Som tur var för mig så var inte lockelsen så stor och det gjorde att jag fick tid att smyga runt och titta på utställningar och uppvisningar.

Kameran smattrade på i vanlig ordning så en del bilder nedan eller ett stort galleri för den som vill se mer och större, som vanligt :) Enjoy! I did.

J28 - De Havilland Vampire SE-DXS anländer.

Spakad av LFK:s egen avancelärare Magnus Lundell.

Flygplan som en gång ägts av LFK var speciellt inbjudna och bl a SE-IFZ hörsammade locktonerna om fri mat och bränsle. Kul att se den igen, vi har delat en och annan timme. Tragiskt dock att den är i bättre skick än sitt syskon SE-IFX som bor kvar på klubben :(

B17 förärande oss en stund i static display och sen en uppvisning före den drog vidare till krockande eventet roll-out i Västerås.

Flygchef Sture med Correns fotograf i simulatorn. Blev en trevlig liten artikel och bilder i bladet.

RvP a.k.a "Münchausen" a.ka. "en vacker och genomklok och lagom tjock man i sina bästa år" poserar med paramotor-gear.

Magnus kliver i Vampiren igen för att köra sin uppvisning.

Tobias Holmgren i Pitts S2C SE-LYX i en mycket cool uppvisning, riktigt bra!

Tobias Special - en våldsam piruett med rök på under intaxningen - överraskad och *impad*

Magnus eldar igång Vampiren - bokstavligen :)

Yours truly hade dessutom brandflygjouren dessutom det blev en tur i vår inlånade Reims Rocket SE-FBS - ett riktigt gammalt ök till Cessna men pigg och harmonisk om man bara lär sig koppla bort illamåendet som uppstod när man först såg den :)

Pilot och brandflygchef Lars vid spakarna.

Förutom det som syns på bilderna ovan så bjöds på grillat käk till överkomliga priser, diverse företag ställde ut och klubben körde rundflyg, spaka själv, simulatorflygning och drog ett reklamsläp under dagen. Vädret var kanon förutom att pajsarna på Sveriges Mytomaniska & Hypotetiska Institut glömt att nämna att det skulle bli orkan.

Trots det så verkar vi haft tusentalet besökare och 25-30 besökande flygplan och trots den otroliga planeringsmissen som gjorde att vi krockade med Västerås roll-out och Spitfire-uppvisning så blev det en mycket trevlig och lyckad dag!

Applåder för alla inblandade och i synnerhet de som planerat det från början, det blev ju jättebra till slut även om paniken stundtals verkade nära innan!

Smet en aning tidigare från jobbet för att bevittna "Ostindiefararen" Götheborg:s ankomst till Norrköpings hamn vid femsnåret idag.

Flyglänets kronjuvel hälsade svea rikes forna (och nuvarande) stolthet välkommen.

Götheborg skjuter lösen. Mycket rejäla smällar som imponerade stort i synnerhet på hamnens fåglar :)

Lösenet besvaras från land.




"Kapten" och de andra befälen med fruar(?) i tidsenlig utstyrsel. Imorgon och i helgen är det öppet för besök ombord. Ska nog smyga ombord en sväng och se härligheten på ännu närmre håll.

... jäkelskap. Jag ska reklamera min gårdag hos Gud eller vem man nu tror på. Allt funkar bra varje dag ända fram till hela avdelningen åker på konferens och bara en "skeleton crew" är kvar på plats. DÅ rasar något stort och viktigt. Typiskt! Vi fick sätta oss i bilen och dra från Solbacka. G körde som en biltjuv och jag satt uppkopplad i baksätet med 3G och försökte analysera problemet mellan guppen och krängningarna. Precis som vi svängde in på parkeringen hade jag hittat ett sätt att få det under kontroll men den slutliga lösningen dröjde fram till 18.30-tiden.

Nåja, vi slapp i alla fall undan en docent från Stockholm som ersatte alla ä med e och pratade om nåt kroniskt tråkigt på passet direkt efter lunch :)

Jag somnade vid 21-tiden av utmattning och vaknade förstås vid 04 istället då... blir nog kul det här :)

Normalt sett tycker jag att klottrare borde hängas ut på tork men den här taggaren hade faktiskt min humor :))

Bilden lånad från Eskilstuna-Kuriren. Läs artikeln här.

---

För övrigt inlägg #200 i bloggen :) Who would have guessed?

Dags att sova. Natten spenderas på Solbacka sport & konferens med jobbet. Solbacka, för den som inte visste det var tidigare en internatskola och är även känt under namnet Stjärnsberg som kanske klingar mer välbekant i mångas öron. En viss Jan Guillou har varit elev här och Stjärnsberg är namnet på Solbacka i hans bok Ondskan.

Det är onekligen lite kul att besöka förlagan till bokens skola och miljöer. När man sitter i matsalen tänker man osökt på peppisar och styngslag. Man funderar över de finska kokerskorna och över rådisarnas tyranni i största allmänhet.

Många tycker bara att Ondskan är jobbig för att den är så våldsam och svart men jag ser andra kvalitéer i den som styrkan och självförtroendet som gradvis växer fram i Erik att vända hela situationen och att gå från jagad till jägare. Att vägra inrätta sig i ett sjukt system.

Sov gott och låt oss hoppas att vi vaknar upp till en dag utan en "Skitenhielm" i våra liv :)

Läser för andra gången på c:a en vecka om kamphundar som haft ihjäl andra hundar. Fenomenet är inget nytt men vad ska man göra för att komma åt det? Husse/matte är alltid ansvarig för att hunden inte ställer till med något, en hund är trots allt ett djur och ingen människa (som en del verkar tro). Raser som American Staffordshire Terrier (Amstaff) eller Pit Bull har väl ärligt ingen som helst funktion som sällskapsdjur. Deras syfte, eller i alla fall deras sentida syfte, är ju tveksamt även det. Att ta fram en hundras specialiserad på aggression och att slåss till döds? Hallå? Inte ens militären är intresserad...

Den olyckliga kombinationen av oerfaren hundägare som vill ha en kamphund för att det är tufft och en hundras som inte är något för nybörjare och avlad på aggressivitet... Fel, fel, fel! Så vad göra? Jag är av princip emot förbud för människor måste ta eget ansvar och förbuden är redan löjligt många. I detta fallet vet jag inte. Särskilt tillstånd för de som vill ha en kombinerat med utbildning. Tja. Det ersätter ju inte erfarenhet av hund och det tar inte bort rasens egenskaper, olyckor kan ske även en van hundägare. Och hur ska man kontrollera att tillståndet efterlevs?

Jag tror nog att den enklaste och effektivaste vägen vore att förbjuda dessa raser i Sverige utom möjligen för någon form av speciell dispens för brukshund om nu ett sådant kan vara motiverat. Sammanvägt vad den eventuella nyttan av rasen mot de problem den kan medföra gör att i alla fall jag tycker att det borde finnas andra raser som kan passa dessa personer, om de överhuvudtaget ska vara hundägare. Vad säger ni där ute?

Låg som bäst och tyckte dagen var lite kass, stressad men ingen energi att göra nåt annat än att pilla mig i naveln typ. Rätt vad det är drar nån igång en bensindriven röjsåg i närheten och jag tänker "great, det var allt jag behövde..."

Sen kom jag på att jag sett att mina grannar, Helicopter View, hade grillparty och när polletten trillat ner så sprang jag ut på balkongen för lite flyguppvisning av det mer vågade slaget! Röjsåg, my ass! :) Bara rent RÖJ!


Klicka för större

Uppvisningen som killen körde med den här mojängen var lätt det brutalaste jag sett! Inte ens på Youtube har jag sett nåt våldsammare. Men så är ju the real thing mer imponerade på sitt sätt förstås. Massor med tvåtaktsrök och "grästuggarljudet" från "röjsågen" var rotorbladens vilda protester vid varje hård belastning. Manövrerna som han gjorde med den är inget som en riktig helikopter ens skulle komma i närheten av.

Det mest brutala var nog när han dansade över gräset både rättvänt och inverterad och lätt modellen "studsa" i gräset, det såg ut som om den hade markkontakt för varje hopp, jag trodde lätt han skulle waste:a den, vilken otrolig hastighet han höll genom hela uppvisningen inklusive manövrerna nere i gräset. En trollslända skulle inte ha en chans, det var verkligen "zip, zip, zip" mellan ställen på himlen och olika manövrer. Den som bara hade haft en videokamera...


Bravo! Bravo! Top Gun ffs! :)

Nu känns det mycket bättre. En dos av lite häftig flygning kan rädda vilken dag som helst! :)

Men inte så pjåkig :) Tog den förra helgen från trappen på flygklubben när KLM startade mot Amsterdam. Kolla månen :) Klicka för större.

Nåallt för att det blivit lite kallare igen men nån måtta får det väl vara, SJ? :)

Ankomst till Linköping C i förrgår.

Ett litet tips bara. Som många säkert redan hört så kommer Red Bull Air Race (RBAR) till Stockholm i sommar, närmare bestämt 5-6 juli. Det har varit lite olika bud om evenemanget skulle få tillstånd att köras över Riddarfjärden mitt i Stockholm och bl.a. luftis avrådde polisen från att ge tillstånd.

Ingen verkar veta exakt vad läget är just nu men - biljetterna är släppta!

Styr över till siten för biljetter eller klicka här för en karta över området. Själv har jag inte bråttom, biljetterna i London tog aldrig slut och jag tror att man kan se rätt bra på ställen utanför biljettområdena med. Men det var inte så dyrt så jag kommer nog att skaffa plåtar ändå. Risken att det blir inställt eller kass väder får man ta... det ena förutsätter jag i.a.f. ger pengarna tillbaka.

Påminner lite om London sommaren 2007...



Oj så fånigt stolt jag fortfarande är över detta lilla videoalster som jag satte ihop då. Det blev ju så j*vla bra :)) Och nu har det >11 000 visningar på duröret :)

Ibland är huvet lite väl dåligt påskruvat. Igår och idag har visst varit såna dagar. Jag skulle lämna in min sömnapnéskena på reparation hos oral rehab igår morse. Jag vet mycket väl att jag måste ha med både skenan och gipsmodellerna av mina tänder för att de ska kunna reparera den. Likt förbaskat står jag där utan dom och skäms... Jag lovade att lämna in dom idag på morgonen istället.

Senare på dagen slår det mig att det ju inte skulle funka så bra om jag hade tänkt efter eftersom jag skulle åka med tåg till Stockholm 06.15 idag... Arrangerade med kompisen R att jag skulle lämna in hela kitet hos bageriet i hans hus före jag åker på morgonen (vill inte sova utan den om jag inte måste...).

Gissa vad undertecknad lämnade in på bageriet och sen satte sig på tåget...

Just det. Gips. Men ingen skena. Måttligt road över mig själv var jag då... får skylla på att jag sovit ~4h i natt eller nåt. Tack snälla R och mamma som fixade logistiken för att med reservnyckel bryta sig, hämta och lämna alltsammans till tandvården på Torkelberg :)

---

Sömnapné - andningsuppehåll under sömnen, "kvävning". Behandlas med en bettskena som låser underkäken i en framskjuten position så att luftvägarna vidgas. The rumor has it that I look like a piranha with it in... :)

För vad annars man ska man kalla det när jag börjar gilla Vi (vim) :) Jag har blivit besatt! Somebody call an exorcist!

Jag insåg just detta när jag spontant använde Vi istället för Pico på min OpenBSD hemma... Så kan det gå efter en massa zonfilsredigering på jobbet där inget annat verktyg finns tillgängligt.

Om 15 år till så kanske jag skriver samma sak om Emacs... gud förbjude!

1G
8 dd
^:wq!

Idag var andra dagen med brandrisk 4, det vill säga en brandflygning om dagen för oss och idag hade jag och G jouren så nu skulle det bli flyga av! :) En är alltid pilot och den andra spanare även om båda är utbildade piloter och idag flög G och jag spanade. Vid brandrisk 5 flygs det två pass om dagen.

Skogsbrandflyg handlar om att hitta, rapportera och leda räddningstjänsten fram till skogsbränder som ännu inte är upptäckta. Från luften ser vi ju allt och rök är väldigt tydlig. Skogsbränder kan vara lite lömska på så vis att de kan pågå rätt länge och rätt nära innan någon på marken upptäcker den och slår larm. Det är t.o.m. så ibland att när vi lett fram bilarna så får vi berätta för dom vart det brinner.. "gå in i skogen 150m i den riktningen" :)

Skogsbrandflyget i Östergötland sköts i form av två "slingor" som ska patrulleras av. En i södra och en i norra delen av länet. Södra slingan som sköts från Linköping tar c:a 2 timmar att flyga och utgår från Stureforstrakten vidare västerut till Nykil och mot Tidersum, Kisa, Horn, Söderö, Gärdserum, Valdemarsvik, Ringarum och tillbaka till stan.

G tankar upp SE-KEG - klubbens Piper PA18 Super Cub medan jag försöker stuva in all utrustning...

Bl.a. ett styck räddningsradio B96 med flygplananpassning (extern antenn, hållare, kontakter för headset). Anropssignal Brandflygplan E052 :)

Uppställda för start. Notera den rena och fina rutan...

Passage av banan på Saab på väg söderut.

Finland kan dränka sig i sina tusen sjöar... vi har fler! :)

En av de två rökslingor vi såg idag... som oftast, falsklarm.

Horn samhälle. Kisa, Horn & Hycklinge - Grisa, kor & kycklinge :)

Hornlanda flygfält. Fältet som försvann... det finns där, men ändå inte. Jag har landat där men det var länge sen nu.

Märkliga saker ser man ibland. Upplöjt och torkat?

Igår kom maskinen hem ren... så icke idag. Någon typ av insekt hade bestämt sig för att "idag ska vi svärma" eller nåt. Kärran var GRÖN på alla framkanter när vi landade igen. Vi spenderade säkert 45 minuter med att göra den ren. Om de får torka blir de etter värre att få bort, så... Hoppas det var någon otrevlig variant som vi decimerade beståndet av :)

Ekenäs slott där Riddarspelen som vanligt avhålls idag och imorgon.

På väg in emot G:s egna gräsfält som ligger på vägen för en kort studs och gå.

Lite "outlaw flying" efter start :)

Final bana 29 på Saab. Vi fick gå över till BMC - Bug Metheorological Conditions.

Galleri finns förstås för den som vill se mer och större :) Nu sängdags för länge sen. Ska flyga till Vänersborg och tillbaks imorrn efter lunch.

Stephen Stills (of Crosby, Stills & Nash fame) - "Treetop Flyer" och en snubbe som verkligen flyger sin hembyggda Vans RV-4 lågt. Lyssna på texten, den har ett innehåll till skillnad från mycket annat :) Snyggt gjort och vem önskar inte att man kunde göra en sån flygning?

"Cleared for take-off and decent to cruise altitude"

Den "treetop flyer" som beskrivs i texten är en smugglare men det refereras också till Vietnam där man hade s.k. Forward Air Controller (FAC) vars uppgift var att i ett litet flygplan av civil härkomst som Cessna O-1 Bird Dog (L-19) eller Cessna O-2 Skymaster (337) flyga mycket lågt och långsamt för att leda tyngre flyganfall mot svåra/väldolda markmål.

Uppdragen för dessa piloter i sina små flygplan på lägsta höjd och relativt sett låg fart blev fler och fler tack vare deras framgångar. Piloterna flög flygplan utan något som helst extra skydd och i många fall så utfördes anfallen mot ställen där FAC:en först blivit beskjuten från marken...

Cessna 337 är för övrigt ett rätt speciellt flygplan p.g.a. dess motorarrangemang med 2 motorer monterade i tandem istället för som brukligt på var sin sida om kroppen. Tack vare detta fick den öknamn som "knuff-och-drag" och "sug-och -blås".

Cessna 337 eller O-2A Skymaster.

Lokalbladet har idag slagit upp "skandalen" att "vem som helst" minsann kan logga in och boka/avboka/ändra tider för någon annan hos Bilprovningen. Uppgifterna kommer från professor Nahid Shahmehri på LiU's institution för datavetenskap och minsann "expert på datasäkerhet". Bah!

All säkerhet handlar ju om en balans mellan säkerhet, användbarhet och värdet av det man vill skydda. För att kunna ändra bokningar hos Bilprovningen måste man känna två faktorer, bilens registreringsnummer och ägarens fyra sista siffror i personnumret. För en person i vänkretsen kanske enkelt att få tag i men för utomstående betydligt krångligare och det låter sig framförallt inte enkelt göras i större mängd på en gång.

Så användbarheten är hög för den som äger bilen. Värdet av det som skyddas är lågt. I värsta fall kunde man tänka sig att några hundra inloggningar med dessa två kända faktorer möjligen skulle kunna skada en enskild station en viss dag genom en massa falskbokningar. Säkerhetsnivån är med andra ord en tillräckligt bra kompromiss och dessutom så känner Bilprovningen inte till att detta skulle ha missbrukats (än). Annat blir det kanske nu när professorn hjälpt till att sprida kunskapen om svageheten till allmänheten. Kanske även finns rutiner på plats för att slå larm om misstänkta användningsmönster i systemet.

Hade någon "attackerat" Bilprovningen med denna metod så hade den i bästa fall kallats för script kiddie och hela hackervärlden hade hånlett åt den som gjort det. Den tekniska komplexitetsgraden på detta "hack" är på dagisnivå och jag undrar om Nahid hittade sin professorstitel i flingpaketet en morgon och vad jag fått för mina skattepengar när hon släpper ifrån sig "larm" av en karaktär som bara drar ett löjets skimmer över hela LiU:s datavetenskapliga institution.

Som alla vet så är jag ju inget direkt BWO-fan men Sixteen Tons of Hardware loopar i min skalle efter dagens äventyr på jobbet. Vi fick leverans av två nya fullhöjdsskåp (47U) som redan var bestyckade med allt som skulle sitta i dom, inklusive typ 100kg UPS:er längst ner. Byggnaden som våra datorhallar ligger i är inte sådär superanpassad efter behovet att släpa två skåp á ~500kg styck inklusive hissar som definitivt inte tar den vikten...

Det var bara till att montera ur UPS:erna först vilket visade sig inte vara så bara. Skåpen var av märkt Knürr (good shit) med deras @lock-system som ingen av oss sett förut. Kortläsare som inte fungerade utan ström... så nere på lastkajen fick vi rigga ström för att kunna öppna dörrarna fram för att sedan få ut dom :) Skulle först ha gått med ett 9V-batteri som kan kunde stoppa in mot poler i själva låset men inte då... Tog nog ett par timmar bara det.

Sen var det "bara" släpandet kvar... oh boy. Vi slet från 10.00-13.30 utan lunch för att släpa allt på plats och montera tillbaks UPS:erna. Sen var man lite matt... vi drog till Thaihouse och glufsade i oss buffé. Halvsmart - för buffé när man är utsvulten leder ju bara till en sak. Jag har snarkat ett par timmar efter jag kom hem och känner mig fortfarande sliten.

Men nu, lite Air Law så ska jag nog kunna somna snart igen :))

Blogg.se har nu fått tummen ur och börjat migrera användare till sin nya plattform. Måste bara testa hur det nya verktyget funkar :)

Gränssnittet är nästan identiskt med det gamla men känns förvånande nog faktiskt lite långsammare. Nåja, bara det håller bättre för trycket vid 19-tiden på kvällen och fortsätter prestera som det gör nu så är det väl ok.

Men, jag saknar att det inte längre under Arkiv/Inlägg visas en summering av totalt antal inlägg jag gjort i bloggen... Det var runt 185 nånstans sist jag kollade för några dagar sedan. Hur ska jag vet när jag ska fira 200 nu då...? Kanske hittar jag funktionen på något annat ställe istället.

Slappardagen #1 råkade sammanfalla med vad jag skulle kalla den första riktiga sommardagen i år. Min definition går någonstans runt att man gärna tar på sig shorts för att det blir för varmt annars. Och att man åker med nedvevade rutor på bilen och i huvudsak njuter av det :)

Dagen började med att mina goda vän Torbjörn messade mig för att förvarna om sin rätt vassa kommentar på bloggen om barnamorden nedan. Det slutade snabbt med att vi beslöt att ta en brunch på cafét vid Tannefors Slussar mitt i stan vid Stångån, undertecknad, T hans fru M och hund B. En överdådig och mycket god räkmacka rundades av med några kulor glass i solen vid ån följt av en prommenad vid densamma. Det finns absolut sämre sätt att starta dagen på!

Er ödmjuka hovslappare fortsatte hem för att sitta i solen på balkongen med tidning och laptop några timmar för att verkligen njuta av det fina vädret. När hungern satte in igen så drog jag förbi klubben där det var anmärkningsvärt dött (duger inte det fina vädret åt er flygare?!) och sen vidare ner på stan för en matbit på Steve's. Fett & Friterat eller hur det var T sa tidigare på dagen. Lägg till salt också. Men gott :) Och absolut för dyrt. Och för många rökare på uteserveringen. Och för slafsig personal (småflickor som inte vet vad känsla för service är). Jaja... gott iaf som sagt. He he. Det får nog dröja lite till nästa gång tror jag.

Inte bara Cafét vid ån hade öppnat för säsongen utan förstås också Bosses Glassbar och kön ringlade lång. Jag bojkottar stället eftersom jag är lite småkräsen på glass och jag tycker det är överrklamerat så jag tog ett par kulor Ben & Jerry's mittemot istället. Nu sitter jag här på balkongen igen och kläderna börjar åka på igen i takt med att solen sjunker nedåt på himlen. Sweet :)

Efter att vädret saboterade gårdagens försök till vinschövningar så fick vi vår revansch idag! Trots att vädret var marginellt på morgonen så blev det bara bättre vad dagen led och nu är det "slutjönsat på backen" för mig :) Instruktör Lasse bjöd först på två tandemflygningar för alla oss 5 som skulle utbildas för vinschbehörighet.

Om det inte redan framgått så är alltså vinsch en av flera startmetoder när man ska skärmflyga. Det innebär helt enkelt att man blir bogserad av en vinsch/wire till önskad höjd där man sedan kopplar loss och glidflyger, ofta under konstant höjdförlust. Hur högt man kan komma beror bl.a. på hur långt fält man har att vinscha på och en dag som denna även molnbasen :) En av paramotoreleverna var uppe i molnen och for så att F fick säga till honom på radion att komma ner lite, hehe. Vi som vinschade var nog uppe som mest på c:a 250m.

Efter tandemflygen så var det dags att prova vingarna själv. Jag lyckades få till två solostarter/flygningar innan dagen var all. Kul! :) Tandemflygningarna gav en adrenalinkick bara dom och när jag stod uppställd för första solostarten funderade jag på om benen skulle bära mig framåt eller om jag ska skulle bli tvungen att sätta mig istället :) Men det gick hur bra som helst. Nybörjare som man är så gjorde man ju några små missar men det är ju det som nästan är meningen. Även om jag trillade på första landningen så blev jag åtminstone inte tvångskonverterad till gräsätare som en del andra :)

Imorgon blir det dessvärre inget p.g.a. brist på vinschoperatör men på ett sätt är jag lika glad för det. Dels så har en dag i fria luften med tillhörande ansträngning och adrenalinpåslag tagit ut sin rätt. Jag kommer att somna ovaggad rätt snart och mina ben kommer att tigga om att bli amputerade imorrn :) Dels så ska det bli väldigt skönt att åtminstone få en av de fyra lediga dagarna helt oplanerad i hemmet för lite vila och pyssel. Och kanske lite flygteori. Det är inte lång tid kvar nu...

Jag har dividerat med mig själv några dagar om jag ska göra som alla andra och blogga om eländet med alla mördade och misshandlade barn som inträffat/uppdagats på sistone eller inte. Vad spelar det för roll att blogga om det? Kommer det att påverka någon vad jag skriver? Knappast. Så egentligen är det väl rätt pointless och jag är säkert bara en av 5 000 bloggare som skrivit om sin avsky inför det hela, men ändå. Det är min blogg och jag kunde ändå inte motstå att skriva av mig om det.

Surahammar: En mamma och hennes barn slås ihjäl av mannen i huset. Arboga: två barn mördas och deras mamma skadas svårt. Stjärnsund: en flicka mördas helt godtyckligt av en man som det visar sig borde tagits om hand för länge sen och som sedan knyts till ytterligare ett mord. Amstetten i Österrrike, en hel familj hålls fången i ett kvarts sekel med så många hårresande detaljer att i alla fall jag inte orkar läsa om det mer än nödvändigt. Ni kommer säkert på fler.

Det är förstås en slump att allt detta råkar inträffa just nu och ett av fallen är dessutom inte ens i Sverige men alltsammans brygger ner till en sak. Vad i helvete sysslar dessa idioter med som ger sig på barn?!! Det mer än övergår mitt förstånd hur någon så totalt saknar spärrar att man ger sig på en liten värnlös varelse på de mest utstuderat ondskefulla sätt. Det är som sagt verkligen något man bara inte gör.

Folk pratar om "körkort för barn" osv. Jovisst. På något sätt önskar man att det var genomförbart men det är det inte. Den dag vi börjar sätta spärrar för vem som får skaffa barn och inte så är vi inne på en mycket farlig väg tror jag. Däremot verkar det ju finnas utrymme för väsentliga förbättringar inom socialtjänst, psykvård och andra samhällsfunktioner, men det var ju inget nytt. Men så gör något då för f*n! Och pressen, tja, som vanligt, de blir värre och värre för varje dag. Vältrandet når oanat låga nivåer i dessa stackares olycka och elände. Really, jag hade kunnat leva utan att veta mycket av det som skrivits nu.

Och du då, du som läser detta. Flera av de här tokarna hade kunnat stoppas om folk bara fått tummen ur och lagt sig i! Massor med barn far mer eller mindre illa och de kan finnas nära dig. Våga säga ifrån eller påkalla hjälp. Bli lite mera misstänksam eller nyfiken. Låt aldrig minsta misstanke om att ett barn far illa gå utan åtgärd. Myndigheter, hur ineffektiva de än är och hur korkade beslut de än må ta ibland, får ju inte ens chansen att agera om de inte får veta och det måste DU bidra till.

Vi måste alla ta oss rätten att lägga oss i vad andra gör med sina barn. Det finns en utbredd feghet för att lägga sig i hur andra göra med sina barn. Varför? Vem är viktigast? Barnets välmåga och kanske till och med överlevnad eller ett par vuxna människors sårade stolthet? Skulle du kunna leva med dig själv om grannen en dag har slagit ihjäl sitt barn och du i flera år vetat att det fått stryk?

Normalt sett är jag i princip emot "snyftvideor" för eller mot olika saker men jag gör ett undantag idag. Plocka fram näsduken och tryck på play och låt det inspirera dig till ett större civilkurage och vilja till kamp för att rädda något av alla de barn som sitter inlåsta i ännu ej funna "skräckhus", missbrukarfamiljer, våldsamma fäder/styvfäder etc...



Våga vägra att det fortsätter på den här vägen, det är dags att börja ta ansvar och sätta stopp för det här nu innan avtrubbningen sätter in!