Tjocka Tunna Släkten
"Privat men aldrig personlig" har en del som motto för sina bloggar och jag går väl inte så ofta in på djupet även om det händer. Jag delar mest det jag känner att jag behöver skriva av mig om, inte för vad som är intressant för andra. Just det här blir lite mer privat.
Jag var hemma hos min brorson igår på en mycket hastigt sammankallad släktträff med syfte att titta igenom en massa gamla bilder som även jag kunde vara intresserad av. Bilderna kom från min halvbror Kaj som avled tidigare i år men väldigt många av dom kom också från min pappas hem. Bilder som Kaj tagit till vara på när vår far gick bort 1981. Stora delar av släktens äldre är borta och vi tyckte gemensamt att det var dags att se till både att de som vill ha bilder de vurmar för ska få dom och att vi sätter namn och relation på de avbildade.
Vi hade mycket roligt hela kvällen och många bilder blev det. Brorson M hade skaffat fram en dokumentkamera som han kopplat ihop med sin videoprojektor, ett helt fantastiskt bra sätt att titta på bilder på! Foton från den tidigare hälften av 1900-talet är ofta väldigt små och tack vare kameran kunde vi zooma in och titta nära på en mängd intressanta detaljer och ansikten.
För egen del måste jag säga att jag blev överväldigad över att få se så mycket av min far som jag bara hört talas om eller bara har fragmentariska minnen av. Att bli påmind om och få reda på så många saker. Lite roligt var också att bilder dök upp som jag har sedan länge i mitt barnalbum och på andra ställen, bilder som jag inte hade en aning om fanns kopior av hos andra.
Jag är väldigt glad över att ha fått reda på mer och fått flera bilder, det är något som saknats mig mer än vad jag nog anat. Om man tar bort 20 år och lika många kilo av mig så är vi också väldigt lika. Jag blir förbryllad varje gång jag ser en del av bilderna, som de här ovan, då de för mig visar på en slående utseendemässig likhet med honom som jag inte varit fullt medveten om. Det blir inte lika tydligt när jag jämför bilder på mig nu bredvid dessa, men även de andra släktingarna sa det för varje bild som kom upp: "där har vi Bengt igen".
Det här var så stort att det kommer ta ett tag att smälta, det är en del av min och min familjs historia som blivit tydligare för mig och det bygger identitet på ett sätt som jag nog inte förstått eller hade uppskattat på samma sätt när jag var lite yngre. Vi hann inte färdigt trots att vi satt från 18-23:30 så vi har bokat ett nytt tillfälle för att fortsätta, jag ser redan fram emot det! Men inte utan skräckblandad förtjusning för jag har redan fler bilder att scanna än jag orkar tänka på... :)
Jag var hemma hos min brorson igår på en mycket hastigt sammankallad släktträff med syfte att titta igenom en massa gamla bilder som även jag kunde vara intresserad av. Bilderna kom från min halvbror Kaj som avled tidigare i år men väldigt många av dom kom också från min pappas hem. Bilder som Kaj tagit till vara på när vår far gick bort 1981. Stora delar av släktens äldre är borta och vi tyckte gemensamt att det var dags att se till både att de som vill ha bilder de vurmar för ska få dom och att vi sätter namn och relation på de avbildade.
Vi hade mycket roligt hela kvällen och många bilder blev det. Brorson M hade skaffat fram en dokumentkamera som han kopplat ihop med sin videoprojektor, ett helt fantastiskt bra sätt att titta på bilder på! Foton från den tidigare hälften av 1900-talet är ofta väldigt små och tack vare kameran kunde vi zooma in och titta nära på en mängd intressanta detaljer och ansikten.
För egen del måste jag säga att jag blev överväldigad över att få se så mycket av min far som jag bara hört talas om eller bara har fragmentariska minnen av. Att bli påmind om och få reda på så många saker. Lite roligt var också att bilder dök upp som jag har sedan länge i mitt barnalbum och på andra ställen, bilder som jag inte hade en aning om fanns kopior av hos andra.
Jag är väldigt glad över att ha fått reda på mer och fått flera bilder, det är något som saknats mig mer än vad jag nog anat. Om man tar bort 20 år och lika många kilo av mig så är vi också väldigt lika. Jag blir förbryllad varje gång jag ser en del av bilderna, som de här ovan, då de för mig visar på en slående utseendemässig likhet med honom som jag inte varit fullt medveten om. Det blir inte lika tydligt när jag jämför bilder på mig nu bredvid dessa, men även de andra släktingarna sa det för varje bild som kom upp: "där har vi Bengt igen".
Det här var så stort att det kommer ta ett tag att smälta, det är en del av min och min familjs historia som blivit tydligare för mig och det bygger identitet på ett sätt som jag nog inte förstått eller hade uppskattat på samma sätt när jag var lite yngre. Vi hann inte färdigt trots att vi satt från 18-23:30 så vi har bokat ett nytt tillfälle för att fortsätta, jag ser redan fram emot det! Men inte utan skräckblandad förtjusning för jag har redan fler bilder att scanna än jag orkar tänka på... :)
Kommentarer (om du inte klarar av att skriva ditt namn, skit i att kommentera!)
Postat av: Ernest Laverdure
En bild säger mer än tusen ord men tyvärr är vissa bilder stumma så länge man inte vet när, var och varför den togs. Lycka till med detektivarbetet !
Är du möjligen släkt med den finske Formel 3-föraren Bengt Bergholm?
Postat av: Bengt
Tack! Inte vad jag vet men man ska aldrig säga aldrig... det pågår viss släktforskning så kanske visar det sig. Släkten är, iaf bitvis, från Finland så det kan mycket väl visa sig vara så.
Trackback
