SonicBoomBlog

Oj vilken storm som blåste upp i ankdammen när den ”Sanna Vägen” ifrågasätts och det till på köpet av en rik (ursch!), välmående blond bimbo! Eller är hon det? En sak som verkar står klar är att hon begår ett kardinalfel när hon påstår att hennes och det hon vill mena är det amerikanska sättet är det enda rätta. Det är aldrig så enkelt. Det finns inte en väg som passar alla. Sen får hon gärna berätta hur hon lever och hur det gör henne lycklig och kritisera den svenska livsmodellen allt vad hon orkar, men att mena att man företräder den enda rätta vägen, nä.

Men något mer än den vissna approachen måste det ju vara som retar folk till bristningsgränsen. Måste väl vara frontalanfallet på den den svenska väven av normer med jämställdhet, feminism och kristna ideal som främsta ledstjärnor. Åldersnormativitet, heteronormativitet och regelbok för hur man ska vara för att vara en lyckad (och jävligt trist) medborgare. Rösta på det (s)tatsbärande Partiet, var med i facket, sköt ditt jobb eller mjölka systemet på bidrag, skicka ungarna till dagis, båda jobbar (något val finns inte för de flesta om man inte är statligt anställd hemmafru, läs mammaledig), villa i förorten, två bilar, två barn, lyssna på Rix FM, drick mellanmjölk, droga inte (men alkohol går bra), gift dig med någon som är max ±5år din egen ålder och av det motsatta könet, var trogen, köp inte sex and the list goes on and on... Allt annat är suspekt och att dessutom våga ställa sig upp och säga åt oss att vi har fel och är jävligt trista, hur har hon mage?! :)

I min drömvärld har både pöbeln och Anna fel. I min drömvärld så kommer framgången i att följa alla det svenska samhällets oskrivna förväntningar nånstans nedanför plats 100 på topplistan över saker som är viktiga i livet. Viktigast måste vara lycka tätt följt av frihet att förverkliga allt det man har potential att bli utan att någon annan ska diktera en massa osynliga gränser för vad som är ”normalt”. Vad spelar det för roll om Anna Anka gift sig med en ”gubbe”? Really?! Eller att hon trivs som hemmafru? Eller att hon manifesterar sin kärlek till sin man genom att göra sitt yttersta för att han ska vara lycklig med och stolt över sin partner? Det är väl jättefint och något alla borde sträva efter?! För visst har hon rätt i att många både män och kvinnor slutar att måna om sitt värde, sin partner och förhållandet efter en tid. Och varför är det så fel av en kvinna att välja det traditionella så länge det är hennes fria val?

Om det nu gör ”Lisa” lycklig att sköta om hemmet och hon värdesätter ”Pelles” arbetsinsats på jobbet lika mycket som det hon får göra hemma, vem är du att säga till henne att hon är förtryckt av "patriarkatet" och att hon har fel? Feminism och jämställdhet är begrepp som kidnappats av människor som Gudrun Schyman och Tiina Rosenberg som har ett sjukt behov av att kontrollera hur andra lever. Man dikterar den enda Sanna Vägen istället för att värna om det det borde handla om, möjligheten att göra ett fritt val som känns rätt för dig som individ och att andra åtminstone ska tolerera ditt val (även rätten att göra ett felaktigt val såklart). Vare sig det valet är hemmafru, styrelseledamot, sömmerska, fabriksarbetare eller sexarbetare!

Vad underbart befriande det skulle vara om det var ok att göra som man själv vill och inte som det gemensamma kollektivet dikterat att man ska göra! Nu är det inte så och ve den som vågar ifrågasätta den gängse kristfeministiska doktrinen som alla ska mätas emot. Den personen ska smutskastas och idiotförklaras för vi trivs så bra med skygglapparna på och med regelboken i hand, invaggade (drogade) i farbror statens trygga famn.

Stör ej!